Cheers

Nu börjar jag om på riktigt.. Eller fortsätter på nytt? Hmm.
http://annaolof.blogg.se

Stones taught me to fly

New Moon. Inte lika bra som Twilight. För lite Edward och för mycket varulvar. Min gräns går nog vid vampyrer, för nu.

I trädgården på Strömbackavägen

Det är svårt att vara när man inte känner den man är. När man är någon annan än den man brukar och vill vara. Då är det svårt.

Maja kommer hit på en stund. Fina Maja som jag inte träffat på alldeles för länge. Maja från gatan ovanför. Maja som jag har tältat med i trädgården på Strömbackavägen. Maja som jag har haft en hemlig koja med i "skogen" bakom stora stenen. Maja som jag har varit på tre Westlife konserter med. Maja som jag har växt upp med. Ja, hon kommer hit på en stund, och vi har massor att ta igen.

För en stund flydde jag verkligeheten

Okej, nu förstår jag. Jag förstår och ja, jag har också en crush.. på Edward Cullen. Jag har (till slut) sett Twilight.. Den var mycket bättre än väntat. Och jo, jag har sett på film mitt på dagen. Med persiennerna nere myste jag ner mig i soffan med lite choklad och lät mig försvinna in i filmen. Det var precis vad jag behövde idag.. När jag varken vill, orkar eller för den delen bryr mig om att göra något. Det var skönt att fly verkligheten för en stund.

Just a day..

Just a day, just an ordinary day. Just trying to get by..

Jag plumsade runt i snön

Pappa och jag for till farfar i förmiddags och hade med oss en 42'' LCD tv i försenad födelsedagspresent. Han blev en aning överraskad, kan man säga. Lite skillnad mot hans gamla, tjocka 26''are. Min farfar är 86 år gammal, och nu har har en 42'' platt-tv. Det var på tiden. Hihi.

Igår blev det några timmar ute i solen. Först i Lövberget, jag plumsade runt i snön som gick upp till låren och försökte undvika att få snö på kameralinsen. Sen blev det korvgrillning med Stefan och Carina på Ljusttjärn. Mys.

I värmen av vårsolen

Pappa hämtade mig när jag kom fram till Söderhamn igår. Vi for hem till Garvarvägen 4, tog in min packning och sen satte jag mig i soffan.. och grät. Det skulle ju inte bli såhär. Det skulle ju inte alls bli såhär.

Promenad med mamma i solskenet på förmiddagen idag, men benen var tunga som bly och jag kände mig illamående, så det blev en kort prommis. Väckte kroppen med lite yoga när vi kommit hem och sen gjorde vi smarriga mozzarella-mackor till lunch. Somnade till lite i värmen av vårsolen ute på balkogen och nu sitter jag i soffan, nyduschad och fräsch.. eller nåt. Väljer att inte känna efter, att inte tänka. För just nu tänker jag bara fel. Så då är det bättre att inte tänka alls.

Ikväll ska vi baka pizza och kolla på Let's Dance. Gottmys.

Inte direkt en bestselling author

Så. Nu är det gjort. Alla tidigare inlägg raderade. Det jag minns det minns jag, det jag glömt.. ja, det var väl helt enkelt inte värt att behålla där uppe. Kände som ändå inte för att ta vägen down memorie lane så jag bara, tog bort. Den här bloggen var ju början på ett nytt kapitel.. Men det blir aldrig som man tänkt sig, så mitt i det nya kapitlet... ja, man kan säga att författaren tog ledigt, på obestämd tid, och inhopparen jag fick är som inte direkt en bestselling author. Inte nånstans.

Nej, nu kämpar jag för att få tillbaka den gamla. Det är mitt mission och allt annat är på paus. Är man trög så är man, men till slut insåg även jag att "man faktiskt inte kan vara superwoman jämnt" som Maja så fint uttryckte det. Så tills hon har uppfunnit "Må bra-knappen" ska jag fara hem till Edsbyn, släppa all stress och bli mig själv igen.. Och för första gången på länge känns det inte som att jag kommer att misslyckas med mitt mission..